Stäng  

2007-11-19

Smarta reskort brådskar - slopa "börs"-funktionen

Resenärerna med tåg, buss, spårvagn och tunnelbana har ett starkt behov av att kunna köpa sina biljetter på ett enkelt och smidigt sätt. Det ska vara lika enkelt att köpa en biljett som gäller på olika bolag och färdmedel som det är att köpa bensin. Bensinen och oljan har man köpt på olika ställen till olika priser, och en gång i månaden får man sin faktura som talar om vad man ska betala. Precis så enkelt måste det bli att resa med kollektivtrafik runtom i Sverige. Det finns en gemensam teknisk specifikation som alla trafikföretag i Sverige redan har accepterat, och dessutom trafikföretagen i Danmark. Men trafikföretagen trasslar med införandet. De olika företagen vill i bara arbeta med en så kallad "börs", dvs en i förväg inbetalad summa pengar. Det är ett sätt att få resenärerna att i förväg deponera pengar som trafikföretagen får disponera räntefritt. Det skapar också en metod att stängsla in kunderna så att de inte åker med några andra bolag. Det är enklare att sätta regler för hur man får åka när man redan har pengarna hos sig. Då är man i trafikföretagens våld. Det är inte av elakhet trafikföretagen beter sig så. Det är av okunskap och fantasilöshet. De tror att de ska tjäna mer om de kan "behålla" kunden. I själva verket kommer resenärerna att dra sig för att betala in summor i förväg, särskilt när det handlar om större belopp. Ju fler som ställer bilen och väljer att resa med tåg, buss och spårvagn, desto fler åker och de som åker färdas längre kollektivt och desto större blir beloppen som ska betalas. Och desto viktigare blir smidigheten och enkelheten. Givetvis ska samma kort kunna användas i Skåne som i Stockholm, givetvis samma kort i Mälardalen som i Värmland eller Gävleborg eller i Norrbotten. Och givetvis ska man kunna köpa sina långväga tågbiljetter med resekortet, antingen det är SJ AB eller Veolia som kör tågen. Det får inte vara skillnad, det är då det blir krångligt.

Med en enkel efterdebitering, på samma sätt som man kan köpa sina SMS-biljetter på telefonkontot, bör man kunna få en faktura på de olika resor man gjort. Det kan också göras på telefonkontot, men det kan förstås lika gärna gå på ett vanligt kreditkort eller bankkort. Det är dessutom så att alla olika prissystem som de olika bolagen har är ett hinder i sig. Om kortet bara registrerar varje resa, så får datorn räkna ut vad priset ska vara. Den kan rentav räkna ut ifall man ska han någon rabatt. Allt detta är sånt som datorer är bra på men som är väldigt krångligt och tidsödande för enskilda personer. I de flesta fall på kort sträckor handlar det om en markering som har ett enhetligt pris. Ska man åka längre kan det smarta kortet visas vid påstigning, under resan och vid ankomsten, och så räknar datorn ut priset.

Men denna enkla metod gillar inte trafikföretagen. De vill ha pengarna i förväg och "äga" kunderna. Det är dessutom så att det lär vara börsfunktionen som är särskilt besvärlig för SL i Stockholmsområdet, Sveriges största trafikföretag. Där får resenärerna vänta på ett enkelt system. Där fortsätter man att manuellt stämpla remsor. I flera andra län och i Mälardalen finns redan smarta kort i drift, dock ännu så länge bara med förbetalda belopp. Den metoden är inte tillräckligt bra. Bakom detta ligger i många fall en felriktad tanke om "varumärken". Tvärtom är det så att krångel inte är något som gör kunderna positiva. Egentligen borde inte ens de smarta korten behövas ifall man kunde använda sitt vanliga kontokort - som flyget gör. Men nu har branschen bestämt sig för resekort, och då vill det till att de blir bra.

Se till att de smarta korten kommer igång så snabbt som möjligt. Starta med efterdebiteringsfunktionen, så att resenärerna kan resa lika enkelt från en stad till en annan med samma resekort. SLs bedrövelser med sitt Access-kort är bara ett i raden av långsamma och fördröjda system som inte ens är resenärsorienterade.

KH