Stäng  

2012-04-05

Elmsäter-Svärd aktiv på Inspirationsseminariet på Berns

Seminariet den 27 mars samlade 300 personer som tog till sig nyttan av konkurrens och nyttan av resenärsorientering. Inte minst gällde det för arrangören Fördubblingsprojektet att leverera argument för en lång rad personer verksamma i kommuner, landsting och trafikföretag hur det ska kunna gå till att fördubbla resandet i kollektivtrafiken, och ännu hellre fördubbla andelen. Det nämndes också det som Resenärsforum brukar påpeka, nämligen att fördubbling inte räcket – kollektivresandet måste öka med mycket mer än det dubbla för att det ska ge effekter på koldioxidutsläpp och klimat och energihushållning. Själva samhällsintresset är större än enbart trafikmijöeffekterna, och samhällsplanering för kollektivtrafik är planering för ett hållbart samhälle även i övrigt.

Didier van de Velde, från Utrechts universitet redogjorde för hur olika former av avreglering har genomförts i olika länder. Det finns skillnader mellan Storbritannien, Holland, Nya Zeeland och Sverige och flera av de övriga EU-länderna. Han påpekade att Thatcher var rent fientlgi mot samarbete mella olika operatörer, som princip, vilket ledde till stora svårigheter för resenärerna, eftersom dessa kräver att kunna kombinera olika linjer och bolag. (I annat sammanhang har påpekats att Thatcher ansåg att ”att åka buss är att vara en looser”). Utvecklingen har gått emot alltmera samarbete och kollektivresandet har ökat mycket starkt udner de senaste tio åren. Nu bygger man samarbetsavtal på grunden ”mutual benefit”. Nu inritkar man sig på gemensamma reskort (modell det nya Oyster card i London), gemensam reklam understöds, man koordinerar turtätheten mellan olika bolag, inför max-priser, investerar gemensamt i terminaler och informationssystem. Den verkligt starka drivkraften är hotet om upphandling. Ett problem är dock fusioner mellan bolagen, liksom plötsliga trafikinställelser i kommersiell trafik. Efter en rapport från the Competion Commission 2011 har en ny lag gjort det möjligt att tvinga bolagen att delta i multi-operator travel-cards. Detta är ju just vad Resenärsforum påpekar: ett kompatibilitet kort ökar konkurrensen, eftersom resenärerna kan välja. Det inte minskar inte konkurrensen som vissa operatörer påstår.

I Nya Zeeland krävs numera att varje bolag åtar sig ett knippe av linjer, varav några har god lönsamhet, andra dålig. Gemensamt för de olika länderna är att det krävs många regler för att få konkurrensen att fungera. Det räcker inte med ett slags föreställning om att fri konkurrens löser alla problem. Finansieringsgraden är i Storbritannien ungefär 60 procent av kostnaderna, i Nya Zeeland omkring 45 procent och i Sverige omkring 50 procent.

Jan Carlson från SAS gjorde ett bejublat framträdande med många exempel på hur inriktingen på att individerna resenärerna ska känna sig väl behandlade, så att de återkommer som kunder. Det visade att hans idéer är lika starka nu som för trettio år sedan.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd uppmuntrade företag som använder sig av moderna informationsmedia, såsom twitter och facebook. Hon delade också ut pris till två entreprenörer inom kollektivtrafiken. Dels fick en grupp som utvecklar informationsteknik ett förstapris, dels fick Söderhamns nya turtäta stadsbusstrafik ett första pris för redan genomförd åtgärd, som redan genererat en stor trafikökning. Bland de övriga finalisterna fanns bland annat en cykelparkeringsanläggning i Hyllie. De 300 deltagarna fick rösta bland de åtta förslagen till två förstapris, ett i varje kategori.